Efter att ha läst en kommentar på mitt senaste inlägg slog det mig.
Att må bra och samtidigt träna på riktigt seriös nivå (nu pratar vi kroppsbyggare och liknande) inte går hand i hand.
Precis som med allt på elitnivå så försvinner "må bra" faktorn eftersom man hela tiden ligger på sin absoluta gräns till bland annat skador.Ta bara elitfotbollspelare, sällan ser du en spelare som inte skadar sig relativt allvarligt en gång varannat år och får rehabiliteras under lång tid. Men på den nivån handlar det inte om att må bra, utan om ett yrke.
Träffade faktiskt på en kille i kön till ett snabbmatshak efter krogen nere i Helsingborg för ett par veckor sen. Jag hade sett honom någon vecka tidigare och uppmärksammat att han var i riktigt riktigt bra form. Efter en kort pratstund med honom så visade det sig att han tävlade i athletic fitness, eller han hade tävlat samma dag. Nu stod han i kön, ganska berusad och jävligt hungrig. Ni skulle sett glöden i hans ögon... Han ville beställa allt dom hade på haket och lite till. Han berättade hur pass strikt kost han hade hållt i hela 12 veckor för att vara i absolut deffad form till tävlingen. Jag kan nog utan att överdriva säga att den killen inte hade mått helt 100 dom 12 veckorna.
Jag kan även dra egna slutsatser från mina erfarenheter. Ibland får jag ryck och går in i riktigt seriösa kosttänkande. Efter ett tag i detta tänkande känner jag själv hur jag går från att må bra till att bli övernitisk i allt jag stoppar i mig och får ångest över att jag missade träningen en dag eller att jag råkade stoppa i mig en potatis för mycket. I dessa faser mår jag inte bra.
Det jag vill ha sagt är alltså att hälsa och riktigt seriös fitness inte går ihop. Jag personligen förespråkar hälsan. Det vill säga, träna och gör det ordentligt men så pass mycket att du fortfarande tycker det är kul. Oftast är det när det går från att vara roligt till att bli ett måste som hälsobiten får ta ett steg åt sidan. Glöm inte hellar att de är på vilodagar din kropp får en chans att återuppbyggas i form av starkare muskler.
Samma sak med maten, självklart ska man äta nyttigt. Det vill säga inte stoppa i sig sån skit som får din kropp att strejka. Men man måste även kunna unna sig, i måttliga mängder. Att skövla i sig 500g godis på 2 minuter är aldrig bra.
Det är mina tankar kring ämnet iallfall...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej! Om du vil göra en lista på "tränat v..." så går du in på "anpassa" högst upp till höger. Måste vara inloggad. Sen finns det en länk som heter "göra lista" lr nåt.
Angående ditt inlägg så har du rätt. En tävlingsdeff är inte förenat med hälsa, men det är nog inte deras syfte heller inför en tävling. Deras mål verkar ju offseason vara att äta hälsosamt för att optimera förutsättningarna och prestera. Men jag får nog säga att de flesta verkar få ett osunt förhållningssätt till sin kost. Generellt sätt
Tack tack. Borde jag nästan ha listat ut själv :)
Håller med carro om deras mål med offseason. Jag vet många som inte deffar och tävlar.
Själva deffningen tror jag inte e bra. Och änn mindre bra att sedan stå på scen och bli bedömd hur man ser ut när hjärnan e i ett anorektiskt tillstånd.
Och vad jag menade med mitt inlägg om "kroppsbyggar- och fitnessbloggar" e ju inte så nna som tävlar. Jag menar på sånna som tränar och äter vettigt och som inte provar varenda jäkla diet som finns.
... kanske skulle uttryckt mig bättre... "Friskvårdsbloggar" kanske jag skulle sagt.
Men vettiga stryrketräningsbloggar bland tjejer e ovanligt. Oftast går de till gymmet för att glida runt å pilla på vikterna med sina nyfilade naglar, livrädda för att svettas eller måsta ta i.
Skicka en kommentar